Han gör inte skillnad på lastbilar och tandborstar – och leker rockstjärna på fritiden. Träffa Svekons nygamla tillskott Mats Eriksson.
Du lämnade Svekon för åtta år sedan och är nu äntligen tillbaka. Vad fick dig att återvända?
– Det var nog Johans (Lantz, VD) charmförmåga. Nej, skämt åsido, men det är väl att jag känner till företaget och vet att det är en bra arbetsplats. Det är hög tekniknivå med många olika projekt och hög kompetensnivå hos de som jobbar här. Sen var det en del mjuka värden som att jag bor nära och att det var lite av ett nytt företag sedan jag var här senast. Då satt vi i Täby.
Vad kommer vara din roll på Svekon?
– Jag håller på med mekanisk produktutveckling, så jag är konstruktör i grunden. Tanken nu är att jag ska ha en lite mer projektledande roll, men på Svekon finns ju möjligheten att få göra lite både och. Här kan en projektledare likaväl vara med och jobba med de tekniska lösningarna.
Vilken typ av projekt trivs du bäst med?
– Om man pratar om produktutvecklingsprocesser spelar det egentligen ingen roll om det är en lastbil eller en tandborste man tar fram, det är ungefär samma process om man zoomar ut. Jag drar mer åt konsumentproduktshållet och lite mer formbunden design i produktutvecklingen. Men det som jag vurmar starkast för är den kreativa biten. Att ställas inför ett problem och knäcka en nöt, liksom.
Har du något hemmaprojekt?
– Jag är nybliven far, så det är mycket med det. Projekt barn. Men jag har en segelbåt som kräver lite underhåll och i källaren står en gammal motorcykel. Jag spelar dessutom bas i ett band, Moccasin heter vi. Vi träffas en gång i veckan och leker rockmusik. Fast det är lite svårare med rockstjärnadrömmarna nu när man fått barn. Det här med att ta över världen, åka på turné och så vidare…
Lyssna på Moccasin här!
